Det stämde ganska bra det jag skrev i förra inlägget. Att ett av tio försök skulle ge bilder på skygga fåglar. Jag tror det är vanligt att man tror det är enklare. Ibland får jag höra att nå nu kom det några bilder! Jag brukar svara att det tar ca fem minuter från att bilden är tagen tills jag har ut den på webben, om jag använder digikameran givetvis. Jag kan fylla webben med hur mycket bilder som helst! Det handlar inte bara om bilder. Själva görandet och det som sker kring en bild är en mycket viktig del och det är den delen som tar och får ta tid. Så här har jag jobbat hela tiden.
Det är mycket mera runt omkring en bild än vad någon kan föreställa sig. Bilden är ett resultat men tankarna, planeringen, upplevelsen, att greppa det fascinerande, atmosfären, att komma nära livet… Det är den verkliga drivkraften!
När är någon en ”riktig” naturfotograf? Vilka är kriterierna? Du ska vara mycket påläst när det gäller artnamnen, gärna på latin! Ahaa en berguv, bubo bubo. Vad händer med synen på bilden då man har sagt att det är en berguv? Hur skulle bilden ses om man aldrig lägger på ”kastrullocket” berguv, bubo bubo?
Nu vill jag absolut inte förringa det stora arbete som är ligger bakom alla dessa av människan… skapade art namn. Det är bra att vi har den här kunskapen. Det hjälper oss att veta vilka miljöer som är känsliga, vilket egentligen alla är…m.m. Det hjälper oss att föra en disskusion om arter. Mycket smidigare än att beskriva hur den ser ut:)
Mitt bästa vitsord från skolan blev i biologi, utan att läsa en enda hemläxa, ja jag skäms inte:) Tommy fick bäst i provet sade den stränga men rättvisa läraren. Tror det va 9+ eller 9 1/2. Det fanns ett intresse hos den vilsna pubertala tonåringen Tommy.
Allt finns väl dokumenterat. Jag borde ha en bra förutsättning att lära mig mycket, riktigt snabbt. Det är bara att låna en massa böcker och läsa på, det är så man blir en bra naturfotograf! Eller? Då vet man vad det där och det där strået heter och vilken mossa det där är. Jag har nog en bra baskunskap men jag vet faktiskt inte vad alla strån i mina bilder heter. Jag har läst lite djupare i arter som jag har fotograferat mycket.
Jag ser inte på omgivningen i namn skapat av människan. Jag har alltid sett bortom allt det här som kallas biologi. Jag ser på naturen med andra ögon, utan locket som artnamnet faktiskt kan bidra till. Om jag lyckas få fram en personlighet hos motivet, ja då tycker jag att jag har lyckats utan att lägga någon värst stor vikt på artnamnet. Bildmässigt finns det, som jag skrivit om då och då också ett så här ska det vara! Så här ska en naturfotograf vara! Det finns lite olika grupperingar inom naturfotografin tycker jag. Många står med ett ben i flera läger och en liten grupp står fast i sin ruta. Vilken grupp är mest högljudd, om hur det ska vara? Det enda rätta? Nå alla har rätt till sin syn och sitt synsätt. Jag tänker inte övertyga någon om att min syn är den ända rätta. Lite intressant att fundera på olika föreställningar är det alltid! Jag kunde skriva flera A4or om det här ämnet och lika mycket om bildtitelns vara eller icke vara.
Dubbelexponering. Det är nånting jag har börjat syssla med allt oftare. Månen och bubo bubo. Att få till det i en och samma bild är en utmaning. Månen var ca två utsnitt till vänster ur bild så då skapade jag en dubbelexponering i kameran. Jag gillar den här tekniken. Man kan skapa bilder som har en del gemensamt med måleriet. Bilden var länge ett alternativ till ”månadens bild”.
Den här bilden togs från det svårare av dom två berguvsreviren jag håller på med. Nu har jag mycket information om det här paret. Och intressant är att jag måste ha varit döv i två år:). Dom har varit här länge! I skogen som syns nertill håller dom till, en mycket vacker gammelskog. Dom är känsliga så jag har inte vågat gå där mer än en gång. Det blir intressant att följa med uvarna på avstånd och klura ut hur jag ska göra för att få en insikt i deras liv utan att störa. Dom lägger ägg i slutet av mars och då gäller det vistelseförbud som kan äventyra häckningen, dom överger äggen snabbt!
Slit och släp. Till sist kom den här åteln igång. Här en havsörn född 2004, ringmärkt på Åland. Den var bara några dagar i trakten enligt vad jag sett vid åteln och genom att se efter örnspår i snön. Jag lyckades få några bilder från gömslet, äntligen kan man väl säga. Här bjuds det på fisk!
Mäktiga fåglar! Visst är det roligt att få örnar på bild efter mycket förarbete men…Jag vet inte. Bilderna kittlar inte mina sinnen så hemskt mycket men mäktiga är dom!
Här kan man tala om en bild som inte funkar på nätet! 
Bilden är fotad vid andra våråteln där fallvilt lockar bla örnar. Har suttit två elva timmars pass hittills. Den här kom till på första försöket. Jag har fört över den här till papper. En meter bred blev den. Väntar nån vecka med beställningen ifall det kommer mera bilder som får komma med på utställning. På tal om utställning så blir det en endags örnutställning den 22 mars på årliga älgsoppdagen i Yttermark. Jag har snickrat ihop fyra två meter breda och höga fristående ställningar. Det ryms totalt ca 20 bilder på vardera sidan. Inget spikande i väggar, det enda som behövs är 40 cm fritt från väggar eller mera om man vill sicksacka ställningarna.
Den här fick bli månadens bild. Jobbigt att välja den här månaden tycker jag, jag vill välja minst tre! Jag har rivit hår angående digikamerans prestanda men nu har jag hittat en bildkontroll och vitbalans i kameran som bäst motsvarar diafilmen ( tror jag igen). För den teknik intresserade kan jag avslöja kelvin 5880 B1 och standard bildkontroll -1 kontrast.
Jag kommer att ha min första bildvisning den 9 Mars hos knäppisarna. Det blir enbart diabilder den här gången.
Gammelkorpens fru lägger ägg nu så han hade inte tid med mej den här månaden. Jag hade ett angeläget ärende men han sa bara kort, jobba på!
Här hittar du Februari månads bild på hemsidan.
