Jag förstår inte / September månads bild – Makt.

Ofta hör och läser jag att det där förstår jag inte! Då är det intressant är att försöka förstå vad personen menar? Vad är det som han / hon inte förstår? Kommentaren är ofta smått irriterad. Visst kan det vara irriterande att inte förstå tex ett bildspråk.

Vem har svaren? Varför skapas det bilder? Vilka är våra mål?

Många tycker att fotografen ska avbilda motivet så nära verkligheten som möjligt, då är det en riktig naturbild! Vem har lärt han / hon att det är det rätta? Varifrån får vi våra ideal? Är det kulturellt betingat? Saken är ju den att det räcker med att åka en bit in i Europa så skiljer idealen och normerna sig en hel del. Vem har ”rätt”?

Redan mellan finsk och svensk naturfotografi skiljer det sig en del. Jag låter det vara osagt vilket som är bättre. För mej  så handlar det kortfattat om existens. Redan i den klassiska naturbilden så finns det inslag av det existentiella  . Det ligger mera inbakat i bakgrunden i den bildtypen men det finns alltid där och kommer alltid att finnas. Självklara saker egentligen om man tänker efter lite.

Det som kan vara irriterande för mej är att det ligger så undangömt i bilden. Det är då som dom små gesterna av tex en trana avgör om bilden har ett högre emotionellt värde.

Missförstå mej inte, jag gillar bilden! En av dom bästa tranbilderna jag har vill jag påstå, jag saknar bara det lilla extra personliga där en trana öppnar sig och visar vem hon är. Ganska enkelt va?

Bilderna kom till sjätte natten av totalt sju nätter på tranmyren.

Dom for väldigt tidigt från myren den här hösten. Redan den tjugonde var det bara 300 tranor kvar. Som mest var dom ca 1300! Det blev inte den bästa hösten på tranmyren men jag klagar inte. Jag fick en del bilder. Men som sagt så saknar jag det där lilla lilla extra existentiella!

Första morgonen på myren började riktigt bra!

Från andra gömslet efter två pass utan bilder. En klassisk skönhet? En fin morgon var det verkligen!

Ett av mina mål är att förbättra flyktfotograferingen. Det finns kanske inte så många med dagens kameror som är lika dålig som jag på att använda autofocus. Jag är så invand med att focusera manuellt att det är svårt att avvänja sig. Jag känner väldigt dåligt till min kameras autofocusprestanda. Den lär vara bra! Den här bilden är inget undantag. Automatiskt är jag där och vrider på focuseringsringen. För den här bilden var det inga större problem men när fåglar flyger nära, rakt eller snett mot mej, då har jag ingen chans manuellt. Jag imponeras av lyckade flyktbilder i såna lägen.

Jag jobbar lugnt och systematiskt. I actionbilder sätts det här på prov. Det kan kännas lite hafsigt och nästan stressande men jag måste försöka bli kompis med den här tekniksidan. Den här hösten har jag haft några riktigt fina lägen där jag kunde ha lyckats med några riktiga pärlor, men man hinner inte med i svängarna manuellt

Det blev en del bilder den här månaden också. Det är intressant att se hur man ser på en bild när den har mognat några veckor och hur man upplever den efter en månad! Det är först då man vet dess verkliga kvaliteter. Det finns bilder till olika projekt och jag måste säga att jag är nöjd med hur min fotografering ser ut i dagsläget. Kreativiteten är som den ofta är. Jag har mera bilder inom mej än jag hinner och kan få ut. Det känns som det är outtömligt! Kan det vara bättre än så? Jag sysslar med det här på halvtid men egentligen så är det på heltid! Så har det varit så gott som hela tiden i tio år. Borde jag inte tröttna? Jag blir aldrig färdig med det här. För varje år kommer jag närmare mina bilder. Det är nog därför jag pratar om existens, förstår du nu?

Makt.

Bilden talar sitt egna språk. Symbolik. Existens. Makt!

Här hittar du den större bilden.